Midsommar i Floda

För någon månad sen satt maken och jag och funderade över vad vi skulle hitta på till midsommar. Vi var lyckliga nog att ha blivit bjudna till ett flertal fester hos fina, älskade vänner och vi försökte välja vart vi skulle ta vägen. Mitt som det var stannade vi upp, tittade på varandra och sa: "Men vad vill vi egentligen? Vad är det vi behöver en lång sommarhelg, efter denna extremt stressiga och påfrestande vår?"

Svaret var naturligtvis att vi behövde vara hemma. Ta det lugnt, ta hand om varandra. Sitta i trädgården och mysa. Eller (som det nu blev eftersom det var 14 grader och regn...) sitta under varsin filt framför kakelugnen och prata. Kunna somna till där under filten utan att det gör nåt. Inga måsten och inga klockor som ringer på morgonen.

Sagt och gjort. Hur svårt det än var att tacka nej med motiveringen "vi ska vara hemma", så gjorde vi det. Och trots regn, trots att jag under förmiddagen kände mig extremt ensam och övergiven när jag läste om alla andras midsommarfirande och trots att det "bara" var vi två, så hade jag en av de finaste midsomrarna någonsin.

Stövlarna är på och jag är redo för midsommarutfykt till Nääs

Regntunga moln över midsommarstången

Men vi är glada ändå! (Iallafall jag...) :)

Midsommarmaten fick intagas inomhus, men det gick lika bra, det!

Midsommardagen har vi ägnat åt en väldans massa pysslande, men i vår egen takt och utan några krav. 

Ved har klyvts, gräsmattan har klippts, landet har skördats, rensats och nytt har såtts. Vi har stuvat egenodlad spenat och kokt rabarberkräm. Och suttit långa stunder i solen på altanen och legat och läst på gräsmattan. 

Och gjort det där som vi ofta är så dåliga  på - njutit av att vara husägare!